“Universum – en oändlighet av stjärnor och planeter. Ingen vet hur stort eller gammalt det är. Jordklotet – en planet i världsrummet där liv har existerat i mer än tre miljarder år, men trots detta finns här fortfarande outforskade områden, som exempelvis ett område utanför Oslo i vårt grannland. Här finns ogenomträngliga skogar bara genomkorsade av älven Overfloden vars källa ingen har funnit. Här har inte en människa satt sin fot, bortsett från professor Kurt Drøvel som 1950 gav sig iväg på en expedition uppför älven. Han försvann spårlöst utan att man någon gång fick veta varför eller vad målet var med expeditionen.”
Ungefär så inleds varje avsnitt av “Brødrene Dal og professor Drøvels hemmelighet” som utan tvekan är det bästa barnprogram som någonsin gjorts. Serien hade svensk premiär i SVT den 30 januari 1980 och jag följde den med stor spänning. Varje avsnitt avslutas med en rafflande cliffhanger och avslutades med den svängiga och fantasieggande musiken från “The Eye of Wendor” av Mandalaband.
Seriens handling går ut på på att de tre bröderna Dal ger sig ut på en expedition på den outforskade Overfloden för att söka efter den försvunne professor Drövel som varit saknad i snart 30 år. Många andra räddningsexpeditioner har tidigare gett sig ut med samma syfte, men samtliga har misslyckats. Bröderna paddlar en öppen kanot som de döpt till Elvegris och stöter på mängder med äventyr längs vägen.
När jag funderar på innehållet i serien och hur starkt den påverkade mig kan man börja fundera över arv och miljö. Hur mycket har mina livsval och intressen styrts av den populärkultur jag konsumerade som väldigt ung? Likheterna mellan denna serie och mina intressen är slående. När det gäller paddlingen så har jag lagt det senaste 20 åren på att just utforska åar och älvar med kajak. Brödernas klädsel och inredningen hemma hos dem ser också ut att vara starkt inspirerad av The Explorers Clubs högkvarter på Manhattan i New York. En klubb vars svenska kapitel jag råkar vara ordförande i. Mitt största projekt, som nu pågått i tio år, är att resa i den gamle svenske upptäckaren Sven Hedins (1865–1952) fotspår, för att söka efter de exakta kamerapositioner han använde när han fotograferade Centralasiens landskap. Byt ut Professor Drövel mot Dr. Hedin och det ser ut som att allt jag gjort är inspirerat av denna serie.
Rollen som professor Drövel spelades av Helge Reiss och hans bortgång uppmärksammades i Svenska dagbladet 2009.