I juli 2024 paddlade ett tyskt team övre Vålån och resultatet syns nu i form av ett reportage och omslaget på Kanu magazins juninummer, samt en video producerad av Big O Productions. Det är första gången sedan 2007 som övre Vålån paddlas med kajak och den översta delen av turen är en förstapaddling.
I juni 2007 förstapaddlade jag själv, Mats Wålstedt och David Levrén övre Vålån, samt dess källflöde Härjångsån. Tillsammans med min expedition till Njoatsosjåhkå i Sarek förra året är det fortfarande den mäktigaste forspaddlingstur/expedition jag gjort i Sverige.
Trots att förstapaddlingen av övre Vålån publicerades i ett stort reportage i tidningen Paddling #4, 2007, och att jag dessutom vid flera tillfällen hållit föredrag om forspaddling där video och foton från denna tur visats, har ingen forskajakpaddlare upprepat övre Vålån. Förrän nu, 17 år senare (delar av övre Vålån har dock paddlats med packraft vid några tillfällen, men sannolikt inte de svåraste partierna).
Det är med stor glädje jag nu ser att övre Vålån får den internationella uppmärksamhet den förtjänar. Det bekräftar också den spontana känsla jag hade då. Om man bedömer turen i sin helhet, i rätt vattenstånd med naturen och längden inräknad är det här bland det bästa Sverige har att erbjuda.
I juli 2024 gav sig tyskarna Peter Luppa, Jens Reinhold, Sebastian Gründler och Ulrich Kittelberger av för att genomföra den andra forskajakfärden nedför övre Vålån någonsin. För att undvika den avskräckande anmarschen från Vålådalen, som är två eller tre mil lång beroende på hur högt upp man startar, valde de en infallsväg söderifrån via Ljungdalen.
Genom att bära och släpa kajakerna söderifrån upp till Vålåsjön och därifrån paddla fem kilometer över ett sjösystem kunde de korta ned anmarschen betydligt. Därifrån kunde de inleda forspaddlingen med ett brant och 2,4 km långt källflöde som ansluter till Härjångsån. Denna del var en förstapaddling av tyskarna och ser väldigt fin ut på deras film.
Utifrån namnet på sjön kan detta ses som Vålåns egentliga källflöde och skulle kunna kallas övre övre Vålån. Intuitivt och storleksmässigt är det dock Härjångsån som upplevs som det huvudsakliga källflödet, eftersom det är både längre och för minst dubbelt så stort vattenvolym som biflödet från Vålåsjön. Vid vår förstapaddling var Härjångsån fyra gånger så stor som källflödet från Vålåsjön, enligt SMHI.
Det som antagligen avskräckt de flesta svenskar från att upprepa vår tur är den långa anmarschen från Vålådalen. Tyskarnas lösning att komma söderifrån, som även jag själv flera gånger övervägt, har också den nackdelen att den kräver nästan 25 mils bilfärd mellan start och slutpunkten. Saknar du dessutom chaufför och därför måste skyttla bilar innebär det att minst två bilar måste köra tur och retur totalt 50 mil vardera. Alltså 100 körda mil med bil för bara fyra paddlare.
Olaf Obsommer har producerat en mycket vacker film från tyskarnas expedition som du kan se nedan. Det tyska teamet i filmen är mycket erfaret och de har besökt Skandinavien uppåt 30 gånger och gjort många spektakulära expeditioner på aldrig eller sällan paddlade vattendrag.
Kittelberger, Gründler och Reinhold blev bland annat andra grupp att paddla Njoatsosjåhkå i Sarek 2015 och de första med forskajak. De paddlade under samma resa även nedre Tarrätno, i Tarradalen, som andra grupp med forskajak efter min och Simon Berglunds förstapaddling 2008 (finska paddlare kan möjligtvis ha varit där emellan?).
Jag tycker att det är mycket glädjande att utländska paddlare utforskar de fantastiska pärlor som finns i Sverige. Hoppas att det även inspirerar fler svenskar att upptäcka den fina paddling som finns, men som nästan aldrig besöks.